Dear I

jag slog mig själv i hjärtat inatt .
bokstavligen, hårda knytnävsslag rakt i bröstet
krasch boom bang , "dumman dumma hjärta sluta känn allting" .

and you might still love me,
it's hard to figure out as long as you are out there
gone, gone, gone, gone.

för mig så försvann du härifrån för länge sen .

det var två månader sen idag .

Letar ständigt efter tecken, sådär som jag alltid gör. Letar efter någonting som består, men jag har ju aldrig litat på för alltid och någonstans inom mig brister det när jag inser att allt kan gå förlorat. Jag önskar att jag skulle kunna säga att jag ljög hela tiden (det känns alltid bättre att kunna förneka sina förluster) men det kan jag inte, lika lite som jag kan säga att jag är ärlig nu när jag säger att jag inte känner någonting alls.

du , det kanske måste få göra ont .

jag lägger upp bilder i brist på någonting att säga. allt är redan sagt. utan ord.

från & med nu slutar jag att bry mig ,





eller inte .

kan inte bestämma kläder för ikväll . som alla andra kvällar . sämst .