100925

jag läser bloggar som får mig att börja gråta , bloggar av okända människor som jag aldrig kommer att träffa .  jag läser om hjärtan som går sönder & framtidsdrömmar , jag läser svar på en massa frågor , frågor som "hur stort är universum?" & "vad brukar du packa med dig till festivaler?" jag läser & förstår , läser & känner igen , läser lite till & saknar en vän som jag tror försvann.
allting är så fruktansvärt förrvirrande & känslorna vill inte bilda ord eller meningar och det blir bara en enda rörig text som ingen ändå kommer att läsa .

jag läser texter som handlar om rädslan att inte minnas , rädslan att inte komma ihåg varenda detalj - jag minns varenda liten detalj , men det är bara ett fåtal personer som vet . inte du .

det känns som som att jag springer men inte kommer någon vart - du vet , man står still , ingenting händer & man blir så frusterad att man inte vet vad man ska ta sig till . jag vet inte vad jag ska ta mig till och jag tror jag ska gå sönder vilken sekund som helst . i tusen bitar ? det vet jag inte , men sönder .


Kommentarer
Postat av: Sandra

Jag vill bara ge dig en kram, finaste Soffia

<3

2010-09-27 @ 22:07:10
URL: http://londonforever.blogg.se/
Postat av: joosi

vad fint du skriver soffis! och lilla vän, går du sönder vill jag hjälpa dig att pussla ihop dig <3

2010-10-17 @ 03:18:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0